Hur en qvevri blir till

Vi är på besök hos Zaza Kbilashvili som är fjärde generationens qvevrimakare. Att tillverka qvevris är ett hantverk som vanligtvis går i arv från generation till generation. Traditionen att göra qvevris startade för 8000 år sedan i Georgien. De första lerkärlen var förhållandevis små och formen var inte optimal. Dagens mer konlika modell tros vara från 300-talet f kr när man började gräva ner kärlen i marken.

Det tar tre månader att göra en qvevri. Zaza har ett eget ställe uppe i bergen där han hämtar sin lera. Sedan bygger han upp dem från botten, ring för ring med 10 centimeter lera var tredje dag så att den hinner torka lite däremellan. När qvevrin är klar får den torka i 2-3 veckor för att sedan brännas i en specialbyggd ugn som når en temperatur på 1000 grader i en vecka. Efter bränningen plockas sten för sten ner på öppningen av ugnen och de nu hårda qvevris som fått en tegelfärg får soltorka ute.

Här inne bränns qvevris.

Nästa steg är att insidan gnids in med bivax och utsidan får ett hölje av kalkrik cement som skydd när de senare ska kunna grävas ner. En välgjord och välskött qvevri kan hålla mer än 150 år. Zaza tillverkar 25 stycken per år och hans standardstorlek är 2000 liter. Men storleken kan variera mellan 800 till 4000 liter. Priset för en standard qvevri är 4000 lari, cirka 14 000 kronor.

Nedgrävd qvevri.

Den färdiga nedgrävda qvevrin används för jäsning, mognadslagring och förvaring av vin. Inför jäsningen pressas eller trampas druvorna och urnorna fylls till 85 % med must, druvskal och stjälkar efter vad vinmakaren tycker är lämpligt. Därefter läggs ett lock på och man inväntar att jäsningen ska börja. Under själva jäsningen rör man om i qvevrin 4-6 gånger per dygn så att allt blandas runt. När jäsningen är klar toppas qvervrin upp med must och försluts. Beroende på stil och tradition får vinet sedan ligga från 2 månader i Kartliregionen och 6 månader i Kakhetiregionen. Därefter bestämmer vinmakaren om vinet ska buteljeras, förvaras i en annan qvevri eller lagras på ekfat. De druvrester som ligger kvar på botten används till att göra chacha, den georgiska motsvarigheten till grappa.

Vi avslutade besöket med att smaka ett vitt vin direkt från qvevrin.

Intresserad av att besöka Georgien, följ med dit med Din Vinresa https://dinvinresa.se/georgien/

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: