Georgien – vinets vagga

I september besökte jag Georgien, ett spännande land som utgör ett slags knutpunkt mellan öst och väst. Här upplever man dåtid och nutid på en och samma gång. Kulturen och religionen är en central del av identiteten – liksom vinet. Landet är ett av vinets verkliga vaggor. Spåren leder 8 000 år tillbaka i tiden och består av druvkärnor och de särskilda amforor – qvevri – som man än i dag använder för vintillverkning. I Georgien har så gott som alla familjer någon form av koppling till vin.

Det är först nu som vi har fått upp ögonen för georgiska viner. En anledning är att dessa viner kom till Europa under 2000-talet då Ryssland 2006 införde handelsembargo för viner från Georgien (det togs bort 2013). De var då tvungna att hitta nya marknader såsom Europa, Kina, USA och Japan. Att då förlora sin största och nästan enda exportmarknad visade sig vara bra för kvalitetsutvecklingen av vinerna. Tidigare producerades mest bulkviner och viner med hög sötma som den ryska marknaden efterfrågar. Numera finns flera vinerier som satsar på kvalitet och utveckling som de nya marknaderna efterfrågar.

Druvor Det finns i dag 500–600 inhemska druvor i landet. Några av de vanligaste är rkatsiteli, mtsvane, kisi och saperavi.

Qvevri Det är för sitt qvevrivin som Georgien är mest känt, även om dessa viner endast står för två–tre procent av den totala produktionen. Qvevri är ett lerkärl som grävs ner i marken, och det används för såväl jäsning som för lagring. Störst skillnad märks för de vita vinerna jästa i qvevri jämfört med europeisk metod. De vinerna får en djupare färg och kallas också för orange vin eller amber vin på grund av sin bärnstenfärg. Karaktären är också kraftigare och mer tanninrik (sträv).

Kultur Georgien har 3,7 miljoner invånare (2014) varav 1,1 miljoner bor i huvudstaden Tbilisi. Merparten av georgierna tillhör den Georgisk-ortodoxa kyrkan, närmare 85%.  Det finns många vackra kloster och kyrkor att besöka runt om i landet.

Ikalto klostret

Maten. När man dukar upp till festmåltid kallas det för Supra. Den består av flera olika rätter och viner. Den  leds av en Tamada (toastmaster). Måltiden pågår i flera timmar och mängder med skålar som initieras av Tamadan. Förutom vin dricker man även Chacha (vinvodka) som är en spritdryck som tillverkas av druvresterna efter vintillverkningen.

Till de flesta måltider serveras deras goda bröd Shoti som ser ut till formen av en kanot eller bumerang. Brödet bakas i en klassisk georgisk bakugn (tandoor/tone). Bagaren ”tapetserar” sidorna av ugnen med flera bröd åt gången.

Traditionell brödbakning av Shoti.

Kakheti är det största distriktet med 22.500 hektar vingårdar och står för 75% av Georgiens vinproduktion. Det är den mest utvecklade vinregionen och här finns 15 av Georgiens 19 PDO, Protected Distrtict of Origin.

Georgien anses som ett av de hetaste resmålen under 2019. Intresserad av att besöka Georgien i höst, följ med dit med Din Vinresa https://dinvinresa.se/georgien/

Den här resan arrangerades av Georgiens ambassad i Stockholm tillsammans med Georgian National Tourism Administration.

Annons

2 kommentarer på “Georgien – vinets vagga

Add yours

  1. Lika intressant och spännande, mycket man inte visste trots att man kommer från ett vin producerande land.
    Mycket bra!

Lämna ett svar till Gilles Malval Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑

Winetraveler

Wine's complex. Travel shouldn't be.

Vinspanaren

Vin, resor och andra godsaker

%d bloggare gillar detta: